Utbildningsminister och överlevande från Förintelsen gästade invigning

Den 10 november invigdes utställningen I livets väntrum på Malmö Borgarskola som ORD & TEXT har producerat. Utbildningsminister Anna Ekström besökte utställningen via länk och fick följa med på premiärvisningen.


- Jag är väldigt glad över att Malmö tar de här frågorna på så stort allvar, sa Anna Ekström till SVT Skåne. Hon underströk vikten av att Förintelsens hågkomst lever vidare hos kommande generationer.

Anna Ekström lyssnar på utställningsproducent Sofie Bergkvist. Foto: Chris Munsey, Malmö Borgarskola.

Anna Ekström lyssnar på utställningsproducent Sofie Bergkvist. Foto: Chris Munsey, Malmö Borgarskola.

Utställningen I livets väntrum är tänkt att göra just det.

Den handlar om när skolan gjordes om till reservsjukhus i april 1945, för att ta emot flyktingar från andra världskriget. De flesta som kom, var nyligen befriade från nazisternas koncentrationsläger. På några få dagar ställde skolan om och skolsalarna blev sjukhussalar, eleverna fick flytta ut, och i stället rullade ambulanser in med patienter på bårar.

Utställningen berättar om några av de människor som var patienter på skolan under perioden 27 april till början av augusti. Bland de livsöden vi berättar om finns judiska överlevande från koncentrationslägren, en motståndskvinna, ett norskt krigsbarn och människor från många delar av världen.

Utställningen I Livets väntrum har formen av ett öga, som symboliserar att se de människor som var med om Förintelsen, att se de personer som fanns där för att ta emot flyktingarna, och att se sig själv i samtiden och sin roll i historien.

Utställningen I Livets väntrum har formen av ett öga, som symboliserar att se de människor som var med om Förintelsen, att se de personer som fanns där för att ta emot flyktingarna, och att se sig själv i samtiden och sin roll i historien.

Under perioden våren och sommaren 1945 tog Malmö emot 25 000 flyktingar. Dessa togs om hand på förläggningar och sjukhus över hela staden. Flera skolor användes i mottagandet, och även museet, restauranger och kursgårdar. Många människor, frivilliga liksom professionella engagerade sig. Några av dessa personer berättar utställningen om.

Nu är tanken att skolan ska arbeta vidare med den här perioden i historien och använda utställningen som en utgångspunkt i arbetet med Förintelsen i skolan. Elever ska kunna få fortsätta att göra research kring de människor som var patienter eller arbetade där, och använda utställningen som en inspiration och startpunkt i skolarbetet.

En av berättelserna i utställningen handlar om Gladys Neuman som kom med Vita bussarna i april 1945. Hon skrev 1946 till tidningen Lyckoslanten och berättade sin historia. Tidningen är utställd i utställningen.

En av berättelserna i utställningen handlar om Gladys Neuman som kom med Vita bussarna i april 1945. Hon skrev 1946 till tidningen Lyckoslanten och berättade sin historia. Tidningen är utställd i utställningen.

Invigningen var corona-säkrad genom att besökare fick komma på olika tider, utspridda över hela dagen. Även Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh kom tillsammans med sin politiska sekreterare Vanessa Marko.

Fast störst intryck gjorde ändå Lea Gleitman, 93 år, som själv överlevde Förintelsen, och besökte utställningen. Hon kom med rullator, och gick runt i utställningen, läste varje text och tittade på allt. Plötsligt stannade hon vid en bild på en ung kvinna.
-Och där har vi Edith Rittri, sa hon.
-Vet du vem hon är? sa jag förvånat.
-Ja, vi var väninnor.
Så fick vi namnet på ytterligare en person i utställningen, som vi tidigare inte vetat om vad hon hette. Edith Rittri stannade i Sverige och bildade familj. Tack för hjälpen med research, Lea!

Lea Gleitman i samtal med utställningsproducent Sofie Bergkvist. Foto: Chris Munsey, Malmö Borgarkskola.

Lea Gleitman i samtal med utställningsproducent Sofie Bergkvist. Foto: Chris Munsey, Malmö Borgarkskola.

Utställningen I Livets väntrum är permanent. Kontakta Malmö Borgarskola för information om besök i utställningen.

Utställningen gjordes möjlig tack vare bidrag på Malmö Planterings- och försköningsförening och Olof Palmes minnesfond. Och inget hade varit möjligt utan den engagerade Peter Vig, som spårade upp flera av de människor vi kan berätta om. Malmö Stadsarkiv och Malmö Museer och också varit samarbetsparter.