Häromdagen besökte jag Söderåsens nationalpark med familjen. Där finns flera vandringsleder av olika längd som leder genom ett dramatiskt landskap med djupa dalar, bokskog och brusande vattendrag. Längs med några av lederna finns skyltar som Länsstyrelsen satt upp. De berättar om landskapet, om djur- och fågelliv och växtlighet.

Söderåsens nationalpark med sitt dramatiska landskap.

Nedanför en dramatisk rasbrant med stora stenar som såg ut att kunna rulla ner över stigen när som helst, men som naturligtvis inte gjorde det, eftersom de legat där i tusentals år, fanns en textskylt.

På skylten stod:

Dalen bildas

En kollision mellan Afrika och Europa gjorde att sprickdalar
 (och Alperna!) bildades. Sprickorna skär sig djupt ner genom
 urberget. Du står i en av dem nu! Från början fanns bara lodräta  
bergväggar längs sprickdalarnas sidor. Men så kom istiderna…

Under årtusenden sipprade vatten in i bergväggarnas  
småsprickor och hål. Vattnet frös till is, utvidgades och sprängde
 loss stenblock. Idag finns här enorma rasbranter med block  
och sten. Klipporna syns fortfarande högst upp. Rasbranterna är ett  
bevis på isens sprängkraft!

Texten på skylten som satts upp av Länsstyrelsen Skåne.

Jag tänkte ägna det här inlägget åt att förklara varför texten är problematisk och ge förslag på hur den kan skrivas i stället, för att fler ska vilja läsa och fler förstå magin med Söderåsens Landskap. (Kanske hoppas jag också att Länsstyrelsen Skåne ska läsa mitt inlägg och kontakta mig nästa gång de ska upphandla en textförfattare till sina skyltar).

Jag brukar prata om att att skriva så att folk förstår och så att folk vill läsa. Det första handlar om att använda ett språk där bland annat ordval och meningsbyggnad gör texten begriplig. Det andra handlar om att skriva så att läsaren får en möjlighet att relatera till texten, att de får flyt i läsningen och känner att den är för dem. Texten ovan använder ett språk som inte är särskilt svårt att förstå, men den fungerar ändå dåligt i sitt sammanhang.

Det handlar bland annat om hur texten är uppbyggd.

Textens första mening börjar med “en kollision mellan Afrika och Europa”. Läsaren dras alltså iväg till en annan kontinent (och Alperna!) direkt i texten - alltså till en plats långt från där läsaren befinner sig. I tredje meningen talar texten till mig som läsare och jag får veta att jag står i en spricka i urberget. Men det är inte det jag ser framför mig. Jag vill veta varför det ligger stora stenar längs en sluttning som jag tittar på. Sista meningen i första stycket ”men så kom istiderna….” förutsätter att jag vet vad istiderna är, (och att de var flera) och slutar med punkt punkt punkt, vilket också blir förvirrande i läsningen.

I andra stycket kommer förklaringarna till rasbranterna. Där får vi en bild av hur vatten sprängde loss urberg i stora stenblock som bildade de speciella landskapet som jag tittar på. Sista meningen: ”Rasbranterna är ett bevis på isens sprängkraft!” är en slutkläm där Länsstyrelsen till och med satt utropstecken, som för att understryka hur viktig meningen är.

Att en text som den på Söderåsen inte fungerar väl har att göra med hur den är organiserad, hur informationen i meningarna flyter och vad som kommer först och sen. Låt mig förklara med några andra exempel.

Jämför de här meningarna:

Textilindustrin fick ett uppsving på 1780-talet av ångmaskinens genomslag.

Ångmaskinens genomslag gav textilindustrin ett uppsving på 1780-talet.

Ett uppsving i textilindustrin kom av ångmaskinens genomslag på 1780-talet.

På 1780-talet gav ångmaskinens genomslag textilindustrin ett uppsving.

Alla dessa meningar berättar i grunden samma sak. De framför ett påstående till läsaren. Det som skiljer meningarna åt är hur de inleds. Startpunkten (början) i en mening kallas inom grammatiken för tema. I meningarna ovan är temana Textilindustrin, Ångmaskinens genomslag, Ett uppsving respektive På 1780-talet.

Även om alla meningar är grammatiskt korrekta är inte alla lämpliga att använda. Vilken som är mest lämplig beror på vilken funktion meningen ska ha. Funktionen i sin tur beror av sammanhanget som texten befinner sig i. Är det textilindustrin som är i fokus? Eller är det snarare teknikutvecklingen under 1700-talet, eller är det något annat? Vilken mening som är lämpligast bestäms också av var i en text meningen finns och hur informationsflödet i texten fungerar.

Dessutom, det som står på temaposition (alltså först) i en mening, behöver vara känt av läsaren för att texten ska bli begriplig och för att läsaren ska få flyt i läsningen. Om en mening börjar med något som är okänt för läsaren, kommer den ägna tankekraft åt att försöka förstå det, i stället för att läsa vidare.

Texten “Dalen bildas” fanns på en skylt som också visade illustrationer över hur rasbranter bildats och en tidslinje som satte in skeendena i perspektiv. Men om läsaren slutar läsa huvudtexten efter två meningar, hjälper inte bilder och mer text.

I texter på skyltar i naturen eller vid sevärdheter behöver det finnas en koppling mellan texten och vad läsaren ser framför sig. Om besökare tittar på en rasbrant bör de snabbt kunna hitta en förklaring i texten. Om de inte hittar informationen där riskerar de att tappa fokus. Detta hände i texten på Söderåsen. På temaposition i första meningen finns ”En kollision mellan Afrika och Europa”. Det ger en bild i huvudet som inte alls stämmer med vad jag ser framför mig. För många blir det nog som för mig – att jag inte tror att texten ska ge mig en förklaring av vad jag ser, och därför slutar läsa efter bara några meningar. En text kan verka välskriven och ändå ha problem med hur den tas emot. Risken finns då att besökare kommer tolka det som sitt problem, som att de själva är dåliga på att förstå. De förlorar intresset, slutar läsa och blir frustrerade.

Om jag skulle skriva om texten, kanske jag provar att sätta “rasbranterna” på temaposition. Det skulle kunna bli så här:

Rasbranter längs sprickdalar
Rasbranterna, som du ser framför dig,
bildades under istiden.
Under tusentals år sipprade vatten in
i småsprickor och hål i de branta bergväggarna.
Vattnet frös till is,
utvidgades och sprängde loss stenblock.

Hela Söderåsen bildades däremot långt tidigare,
när Afrikas och Europas kontinentalplattor kolliderade.
Då bildades sprickdalar
som skar djupt ner genom urberget.
En av sprickdalarna står du i nu.
Kollisionen pågick under miljontals år
och resulterade också i
att bergskedjan Alperna bildades.

(Brasklapp för att jag inte har exakt koll på faktan och om jag skulle skriva på riktigt för Länsstyrelsen skulle jag så klart dubbelkolla att all fakta blir korrekt och med rätt nyans)

Texten fick också en ny rubrik som hjälper läsaren att förstå vad som ska komma i texten. Dock tycker jag att texten ovan också känns lite tung och tråkig. Om jag var lite friare skulle jag kanske skriva så här:

Titta upp på rasbranten!
Alla stenblock är resultatet
av isens sprängkraft.
Genom tusentals år och flera istider
sipprade vatten in
i sprickor och hål i urberget.
När vattnet frös till is,
sprängde den loss stora stenblock
från urbergets branta väggar
och de mäktiga rasbranterna bildades.

Jag hade valt att berätta om kontinentalplattornas rörelse och hur de skapat Söderåsens specifika landskap på en annan skylt eller annan text på samma skylt (och kanske utelämnat Alperna helt här). Det som händer i denna text, är bland annat att ”Alla stenblock” hamnar på temaposition i meningen som förklarar rasbranten. Det är ju vad besökaren ser framför sig. Därmed kan läsaren relatera vad den ser till vad den läser. Det som också händer är att slutklämmen i Länsstyrelsens text (isens sprängkraft) kommer upp i början av texten. Det var ju tydligt att de tyckte det var viktigt, så bättre då att placera det tidigt i texten.

Jag stöter ofta på texter som den på Söderåsen, som inte klarar av att få mig som läsare engagerad. Ofta handlar det just om texten organisering, som gör att den blir svår att förstå och svår att relatera till. Att skriva texter för besöksmål kräver extra omsorg och kunskap om hur text påverkar läsaren. Här finns en stor förbättringspotential runt om i landet.

(Och Länsstyrelsen - hör gärna av er. :) )