Twitter
Följ sofiesord på Twitter
Facebook
Gilla ORD & TEXT på Facebook

Visst gör det ont när texter brister

Just nu pågår en bloggstafett om språk, makt och demokrati som Centrum för lättläst dragit igång. De här frågorna är drivkraften bakom min arbete med att skriva klara, tydliga och lätta texter som alla kan förstå. Därför vill jag bidra med ett inlägg som knyter an till temat.

Min övertygelse är att en bra text kan bekräfta läsaren, medan en dålig text som är svår att förstå, kan trycka ner sin läsare genom att få den att känna sig dum som inte förstår. Om det här har jag skrivit tidigare.

Men det händer att jag får reaktioner från de personer vars texter jag bearbetat. Ibland verkar det som att också en bra, inkluderande text kan göra lite ont. Fast då handlar det om något annat.

För ett tag sedan fick jag just en sådan reaktion från en person vars text jag bearbetat. Min uppgift var att bearbeta texten för att fungera i ett sammanhang där många olika läsare skulle komma i kontakt med texten. I min bearbetning av text fanns läsaren med i texten i form av ett du. Jag använde enklare ord, kortare meningar och färre fackuttryck. Jag bad senare den ursprungliga författaren att faktagranska texten och fick tillbaka ett mail där hen menade att stilen inte passade och att hen inte ville ha sitt namn med i samband med texten.

Delvis handlar den här reaktionen om ett missförstånd kring vad min respektive hens uppgift egentligen var, och hen hade inte förstått mitt uppdrag. Men jag tror också att reaktioner som den här beror på att det gör lite ont att släppa ifrån sig den makt en har över läsaren i och med det krångliga språket.

En text med ett krångligt språk, långa meningar, svåra ord och många fackuttryck kan skapa ett avstånd mellan läsaren och författaren. Med hjälp av orden och meningarna kan författaren känna sig smart och överlägsen eftersom hen har kunskap som inte läsaren har. Det blir viktigt för författaren att behålla den här kunskapen själv och därmed behålla sin position gentemot läsaren.

Om jag nu skriver om texten, så att läsaren är inkluderad, känner att den förstår komplicerade saker och får ta del av kunskapen som den ursprungliga författaren har, då betyder det att den ursprungliga författaren också tappar lite av sin makt och sin position.

Det gör ont.

När jag arbetar med delaktighet i andra sammanhang, till exempel i museivärlden, talar jag ofta om att man i delaktighetsprojekt måste våga släppa ifrån sig makt. Det är svårt eftersom vi gärna vill ha kontroll och det gör lite ont att låta någon annan får tolkningsföreträde. Det är rent praktiskt också ganska svårt att faktiskt genomföra och kräver övning.

För mig hänger det här ihop. Delaktighet i samhället, i kulturproduktion, i vård, i skolan handlar om makt. Mitt bidrag till att ge fler personer makt i samhället handlar om att skriva så alla kan förstå och att skapa delaktighet också i andra sammanhang. Det må göra lite ont, men det är helt nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. I slutändan tror jag att vi alla mår bra av texter som talar med sin läsare och inte till.

Länkar till andra inlägg hittar du på Centrum för lättläst.

Varsågod Lunds Kommun! Här kommer tips på hur ni kan skriva så folk förstår.

Häromdagen fick vi besked om att vår 6-åring hade fått plats på fritids till hösten. Tillsammans med två olika blanketter som vi ska fylla i och skicka in till Lunds Kommun, fick vi även en folder. Foldern hade titeln ”INFORMATION OCH AVGIFTER för den kommunala förskoleverksamheten, pedagogiska omsorgen och skolbarnomsorgen.”

Foldern talar om vad vi ska betala, vilka olika verksamhetsformer, öppettider och villkor som gäller för barn som Lunds Kommun tar hand om medan deras föräldrar jobbar, studerar, söker jobb eller tar hand om syskon. Den är kopierad på en vikt A4. Typsnittet är Times New Roman, 10 pt (eller ännu mindre). Lite här och var finns små bilder på nåt som ser ut som ugglor. Längst ner på varje sida finns en ännu mindre text där det står: ”Antagen av kommunfullmäktige 2003-11-27 § 121 Kompletterad 2007-10-17 av Barn- och skolnämnd Lund öster…. osv.”

På första uppslaget finns en tabell, där vi ska kunna läsa vad vi ska betala för vårt barn. Den är dock så snårig att jag inte riktigt kan förstå vad just vi ska betala. Där står också hur de beräknar taxan, och hur du kan få syskonrabatt. På nästa sida beskriver de verksamhetsformerna som kommunen erbjuder, liksom öppettider. Texten är full av passiva verbformer. (”Allmän förskola erbjuds…” ”Syskonrabatt medges…”)

På nästa uppslag finns lagtext citerad. ”Enligt skollagen 2a kap § 1 ska ‘Hemkommunen svara för att barn som är bosatt i Sverige erbjuds förskole-verksamhet och skolbarnomsorg. Verksamheterna kan också anordnas av enskilda.’” Uppslaget ger mycket viktig information, bland annat om vad som gäller när en förälder är arbetslös, eller för barn med behov av särskilt stöd. Tyvärr är texten väldigt svårt att ta till sig.

Nu vill jag hjälpa Lunds Kommun!

Det finns många knep för att skriva så att folk förstår. På köpet brukar en sådan text bli trevlig att läsa, personlig och inbjudande.

Här kommer några tips:

1. Skriv det viktigaste.

Det finns ingen anledning att citera lagparagrafer i en informationsfolder till föräldrar. Välj ut den information din läsare behöver och skriv inget annat. Om någon vill veta mer utöver det som står i foldern, och om de vill läsa lagtexten, erbjuder ni dem att kontakta er.

2. Strukturera tydligt med lockande rubriker

Börja med något positivt. Det är trevligt att få höra att det är roligt att mitt barn ska få börja på fritids. Vad det kostar kan gott komma längre fram. Börja med att gratulera till en plats i Skolbarnomsorgen och skriv kanske något om att Lund är Sveriges bästa skolkommun eller något liknande. Strukturera sedan texten tydligt och logiskt. Mitt förslag är att börja med att förklara de olika formerna av omsorg, därefter öppettider, avgifter och sedan villkoren som gäller. Använd gärna frågor i rubrikerna. Då hittar läsaren snabbt svar på det som han eller hon vill ha reda på.

3. Förklara det som är krångligt

De många olika begreppen som finns är svåra att förstå för många. De flesta föräldrar använder orden dagis och fritids till vardags. Relatera till dessa och förklara eventuellt också varför vi i stället vill använda förskola och skolbarnomsorg. Välj också alltid ett enklare ord framför ett svårt. Klicka på länken nedan för att hitta exempel på ord som ni lätt byter ut.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/97/75/e28ebb27.pdf

4. Skriv enkla, korta, raka meningar

Ibland tror vi att vi måste skriva formellt och krångligt för att bli trovärdiga. Men ofta är det faktiskt tvärtom. Dela upp långa meningar i två. Använd helst rak ordföljd, dvs. skriv ”Förskolan är öppen från kl 6.30 till kl 18.30” (i stället för Öppettiderna på förskolan är 6.30 – 18.30). Ibland kan det vara bra att testa att säga det du vill att läsaren ska förstå högt. Talspråket kan hjälpa dig att hitta det enkla.

5. Skriv i aktiv form och med tydlig avsändare

Det finns många fördelar med att använda aktiv form och att skriva till ett tänkt du. Genom att skriva ”Vi erbjuder förskoleplats till ditt barn”, skapar du en relation till din läsare. Hon eller han känner sig direkt tilltalad. Det skapar förtroende. Du visar att Lunds Kommun faktiskt är ett ”vi” och att det finns människor som är aktiva i att ta hand om läsarens barn. Det är också lättare att förstå eftersom det är konkret.

6. Tänk på layouten!

Att göra en snygg, tilltalande folder handlar inte bara om yta. Det är faktiskt också betydligt lättare att läsa och förstå en text som har en genomtänkt form. Typsnitt, rubriker och storleken på texten kan vara avgörande för om en läsare ens orkar börja läsa! Det finns säkerligen mycket information som aldrig når sin tänkta läsare på grund av att formen inte lockar till läsning. Satsa därför lite extra på professionell grafisk formgivning. Det kan löna sig i längden!

Slutligen vill jag nämna att det finns en lag som säger att alla offentliga verksamheter ska uttrycka sig vårdat, enkelt och begripligt. Jag tycker det är på tiden att fler tar sitt ansvar och arbetar aktivt med sitt språk. Det är en fråga som inte bara handlar om förtroende och förståelse utan som ytterst handlar om demokrati.

Textkonsulten Bergkvist ORD & TEXT skriver, bearbetar och anpassar texter åt företag och organisationer som vill ha klara, tydliga och lättlästa texter som alla kan förstå.

Språk är makt

Jag menar att alla egentligen behöver lättlästa texter. Alla tycker det är ganska skönt att läsa en text som flyter och som har enkla ord som är lätta att förstå och relatera till. Ingen vill egentligen ha krångliga, byråkratiska texter, fulla med fackspråk och bisatser.

Språk handlar om makt. Genom vårt språk kan vi utöva makt. Med en svår text med massor av tunga ord och krånglig meningsbyggnad kan man få människor att känna sig lite korkade. Ta till exempel ett brev jag fick från Arbetsförmedlingen en gång. Det var fullt av byråkratiska ord och skräckinjagande uppmaningar. Självklart handlar det om att Arbetsförmedlingen vill visa sin makt över mig, att jag måste göra som de säger. Men jag är övertygad om att de hade tjänat på att skriva en trevlig inbjudande text som talade direkt till mig i stället.

Detta gäller inte bara myndigheter och byråkrater. Jag tror företag också tjänar på att skriva tydliga och inbjudande texter till sina kunder. Och det är jag inte heller ensam om att tycka. De flesta PR-experter håller med mig.

Låt mig ta ett exempel. Häromdagen skulle jag köpa en rakapparat till min man. Då fick jag veta att den ena hade total flexsystem hydral sensor medan den andra hade tripple flash micro feeling (eller vad det var). Detta sa mig ingenting. Jag vill inte höra fackspråket. Jag vill veta att jag får en rakapparat som rakar bra, har blad som håller länge, och har en hyfsad laddningskapacitet.

Rakapparat-företagen tror kanske att de genom sitt fackspråk håller mig lite i schack och på avstånd. De vill visa att de kan nåt som inte jag kan och därför ska jag överlämna mig helt i deras händer. Men eftersom de får mig att känna mig lite korkad som inte förstår nåt om rakapparater så blir jag lite irriterad. Och en irriterad kund är inte så bra. Bättre då att skriva texter som bekräftar mig, som får mig att känna att jag faktiskt kan lite om rakapparater. Då känner jag mig som en smart kund som har kontroll över mina inköp.

Jag vill ge alla möjligheten att få läsa klara, tydliga och lättlästa texter, som i stället för att få människor att känna sig dumma, får dem att bli lite klokare och fatta smarta beslut. Alla människor har rätt att förstå text.

Därför har jag startat företaget Bergkvist ORD & TEXT.