7 punkter för utveckling av museer

Jag har många gånger ställt mig frågan: Varför går det så trögt? Varför är det så svårt för museer att börja jobba på nya sätt, testa nya metoder, nya ämnen, nya samarbeten?

Kanske håller inte alla med mig om att det går trögt, men det är något jag upplevt länge. Jag har funderat på om det kan vara så att museibranschen är trögare än andra just för att den jobbar med bevarande, att det finns inbyggt i själva idén om museerna.

I ett telefonsamtal idag, med f d museipedagogen och numera entreprenörspedagogen Håkan Kihlström, pratade vi bland annat om vår frustration över att det känns så trögt. Då slog det mig. Det handlar inte om att människor som jobbar i branschen är trögare än andra. Det handlar om att det är alldeles för lite omsättning på personal på museerna.

Konkurrensen om jobben inom museibranschen är enorm och det ser inte ut att bli bättre. I Arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben?” finns inte museiyrkena med (också det säger något!). Men yrken inom kultur, media och design ligger längst ner i diagrammet över vilka yrken det råder brist i. Hela rapporten kan ni läsa här. Prognosen för de närmaste 5-10 åren är heller inte särskilt ljust enligt Arbetsförmedlingen.

Ett bristindex på mellan 1,00 och 1,99 tyder enligt Arbetsförmedlingen på "Mycket stor konkurrens om jobben".

På många museer är medelåldern dessutom skrämmande hög. När jag gick museiutbildningen i Lund för 12 år sedan, sa många att snart skulle det komma stora pensionsavgångar, och då skulle det blir bättre. Nu har snart de sista 40-talisterna passerat 65, men det har knappast blivit lättare att få jobb i museisektorn.

En person i min närhet som arbetat på samma museum i snart 15 år, är fortfarande en av de yngsta på sin arbetsplats. Hen är 40 år. En hastig titt på DIK:s lönestatistik visar att den största andelen, 17%, av de som arbetar på museum (som svarat på enkäten) är mellan 45 och 50 år. 0,05% är mellan 25 och 30 år, medan 11% är över 61. Det ser alltså ut som att inte ens 1% av personerna som arbetar på museer är under 30. (551 personer har svarat på enkäten, och siffrorna ser kanske något annorlunda ut i verkligheten, men de visar på en tydlig tendens.)

Eftersom det är så svårt att få jobb i museisektorn väljer de flesta som har en fast tjänst att stanna kvar. Rörligheten i museiyrkena är liten. När en tjänst annonseras ut är det (enligt min erfarenhet) ofta mer eller mindre bestämt vem som ska få den.

Det är så klart inte de enskilda personernas fel att de vill stanna på sitt jobb. Många gånger trivs folk ganska bra med sitt jobb. Museibranschen är en kreativ bransch, där man ofta får jobba med sådant man brinner för. Den allmänna föreställningen är att man ska vara glad att man har ett jobb, och ett jobb som man trivs med dessutom.

Här är några förändringar som jag skulle vilja se på museer den närmaste tiden, som jag tror skulle öka förändringsbenägenheten och viljan att jobba med nya metoder, nya ämnen och nya samarbetsparter.

  • Anställ fler unga (Våga chansa!)
  • Uppmuntra folk att söka sig vidare
  • Anställ personer med annorlunda kompetenser (alltså inte bara personer med etnologi, arkeologi och konstvetenskap i sin examen) och skiftande bakgrund
  • Punktera myten om att man ska vara tacksam att ha ett (roligt) jobb.
  • Skapa ett system för att låta yngre komma in och ta del av äldres erfarenheter, innan de äldre går i pension.
  • Höj lönerna. (Folk är utbildade ungefär 5 år på universitet och har ett stort ansvar i skapandet av nationell och personlig identitet genom museernas verksamhet)
  • Arbeta med jämställdhet (I DIKs lönestatistik är 73% kvinnor 27% män. Troligen är könsfördelningen något annorlunda i verkligheten. Män har oftare tjänster som tekniker, snickare, och tillhör därmed också andra fack. Den ojämna könsfördelningen kan jag skriva andra blogginlägg om en annan gång.)

Dessutom tror jag att museer som vågar genomföra sådana här förändringar höjer statusen för hela branschen och därmed ökar chansen att branschen kan klättra något i Arbetsförmedlingens bristindex.

Tack Håkan för att du fick mig att sätta ord på det här.

No Comments.

Leave a Reply

(måste anges)

(måste anges)